Förlåt mig för mitt tidigare inlägg…

Det var inte så jag menade. Ordet jag sökte var demokratur… Sverige är/har varit en demokratur.

Men i och med händelserna i Paris så är det mycket mer tillåtet med avigare tonläge som till exempel Expressens Ledare och till och med Aftonbladets Lena Mellin. Och alltmer framstår journalistkåren som ren paparazzi media i jakt på rubriker.

Det som kallats ‘friare media’ på höger sidan har tonen inte är inte nämnvärt förändrad -dock kan det anas en ton av ‘vad var det vi sa’…

Det mest vänsterextrema medier orkar jag inte ens med -de skulle kunna utföra lika hemska dåd för sin ideologi som vilken terrororganisation som helst -och tro att det det är för en god sak (eller hämd för något), precis som vilken terrorism som helst. Dessutom så har all form av vänsteraktivism, oavsett extremitet, setts med blidare ögon.

Jag anser att all form av ideologi tagen till det extrema är farligt. Och att det då inte spelar roll om det handlar om vare sig religion eller politik.  Höger, vänster, Kristna, muslimer, socialister, liberalister, humanister, darwinister…

Allt taget till det extrema är lika farligt om det ges för stor betydelse i ett så komplext samhälle som vi byggt upp. Ändå behövs det extrema också så människan som ras (och i grupp) är väldigt destruktiv och universum hela tiden söker att skapa balans. Orsak och verkan.

Dessutom så har vi i Sverige levt så länge i fred och frihet och vi är väldigt skyddade ändå från större naturkatastrofer. Trygghet och välmående tas för givet och ingen idag kan förstå att även det har ett pris.

Ska alla i ett land vara välmående måste det finnas en begränsing i population och i klassklyftor. Det ska finnas en känsla av grundtrygghet och det måste finnas en mening med att sträva för det gemensamma och belöningen är individuell framgång. Ekvationen i sig är inte särskilt svår.

Men ett samhälle där många är i sk. utanförskap och inte kan ta sig vidare och några få är lyckligt lottade och får allt mer -det blir en instabil blandning. A disaster waiting to happen. Och fortsätter man med att spä på blandningen och utsätta de som redan är i, eller på gränsen till utanförskap och ekonomisk otrygghet för för ännu mer prövningar (vilket nu sker för fullt) så… *Boom*

Oavsett kärl så klarar det bara tryck upp till en viss gräns.

Det är dags för en ändring i cykeln igen -alla stora civilisationer har gått under av sin egen storlek och komplexitet eftersom människan aldrig är nöjd. Allt för universums strävan efter balans…

Eller som det ofta sägs: what goes up, must come down… Tål att komplettera med -the bigger they are, the harder the fall.

Annonser

En reaktion på ”Förlåt mig för mitt tidigare inlägg…

  1. Intressant och klokt skrivet. Kan bara hålla med i allt. Universum strävar alltid efter balans som du säger. Det är bara att titta på hur naturen, djuren och människorna fungerar. När vi odlar för många liknande grödor på ett och samma område så kommer naturen att försöka börja bekämpa det. Naturen kräver mångfald. Bra att tänka på vid odling eftersom man då slipper vara beroende av bekämningsmedel.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s